Skam åt den som ger sig.

Jag har gröna fingrar.

Tror jag.

För i min ledsenhet över mina bortrövade krasse.

Dök några nya upp. Mest från ingenstans. 

Eller jo. Jorden då.

Kommer dock inte ihåg. Att jag planterade krasse.

Just där.

Glad blev jag iallafall.

Föresten. Tror morfar tittade förbi earlier today.

Var ute och skulle se om det kommit någon post.

Så kom det en blå fågel.

Som vågade sig. Supernära.

Så nära att jag kunde se de snälla ögonen.

Han satt och bara tittade på mig.

Sa att posten kommer nog snart.

Faktisk.

Hoppade rundor lite.

Upp på brevlådan.

Sen sa han hejdå. Med sina snälla ögon.

Och flög vidare.

Tvättlinor. Till tvätten. Som tvättades idag.

Tripp, trapp, trull.

Typ.

Våta skor eftersom att jag nyss vattnat gräsmattan.

Viktigt det där.

Om man inte vill att gräset. Alltid ska vara grönare på den andra sidan.